Det här programmet får mig ibland att undra om jag verkligen har valt rätt inrikting. Om jag skulle ha valt en estetisk inrikting istället. Dans, musik och teater har i stort sätt alltid varit en del av mitt liv, även om jag inte tog tag i det på riktigt förrän i högstadiet.

Varje gång So You Think You Can Dance går igång på TVn så kan jag inte låta bli att fundera på hur det kunde ha blivit istället. Om jag hade blivit lika duktig som dem på TV och om jag kan bli det ändå utan att gå en estetisk linje. Om jag tar mig i kragen och börjar träna som jag gjorde i högstadiet.

Ja, man ska ju aldrig sluta hoppas. Under kan ju ske...

Ska väl passa på att nämna att jag trivs oerhört bra på media programmet och jag ångrar verkligen inte att jag började där. Känns verkligen som om jag har hittat något som jag trivs med att göra och inte kommer att tröttna på i första laget!