Sitter med James Blunt i öronen och laptopen i knät. Tänker tillbaka på musikaltiden. Hittade nämligen ett manus från Blodsbröder som jag satt och tittade igenom. Kunde ju inte låta bli, kunde heller inte motstå att sjunga några av låtarna som var med.

- Satan har ditt nummer.

- Bara en romans

- Miss Jones

- Bara min en stund

var några av dem som jag jobbade mig igenom. När jag kom till sista versen på "bara min en stund" så brast det. Rösten lydde inte och det blev en form av en snyftning och en tår eller två ringlade ner för kinden. Man kan ju inte låta bli att sakna den tiden med blodsbröder. Så roligt som jag hade då, har jag bara haft några andra få gånger i mitt liv. Alla som man träffade och lärde känna under denna tid, dom är enormt saknade från min sida. Det som är trist är att man inte har hållt kontakten så bra som man skulle vilja. Vissa har man inte hört något ifrån sedan avslutningsdagen. Känns så fel. Många gånger denna sommaren har jag tänkt på er alla i blodsbröder. Tänkt att jag ska komma och hälsa på. Ofta.

Och det kommer jag göra, vare sig ni vill det eller inte.